Visdomsmegafonen av Nina Petersson

Den finansiella kris vi har sett och fortfarande ser effekter av har skakat allmänhetens förtroende för det finansiella systemet i grunden och har förändrat bankmarknaden dramatiskt i många länder. Aktieägare förväntar sig nu att bankerna förändrar sin uppgift radikalt och övergår till långsiktigt värdeskapande och finansiell stabilitet. Hittills så har reglering för finansiell stabilitet legat hos statliga myndigheter, men nu behöver banker och finansinstitut i allt högre grad också adressera dessa målsättningar internt. Den korrigering vi nu ser av den globala finansiella obalansen var orsakad av en utdragen period av ekonomisk tillväxt som eldades på med hjälp av billiga krediter vilket resulterade i inflation av tillgångars värde. Även om en sådan här korrigering var tvungen att uppstå vid någon tidpunkt, så förvärrades den genom ett kortsiktigt fokus på avkastning i en bransch vars själva natur är långsiktig (försäkring, bolån och företagslån). Allt komplexare produkter, brist på

Företag som systematiskt rekryterar anställda med vitt skilda erfarenheter, bakgrund, ålder, kön och nationalitet har ett försprång och fördel i en ökande global och konkurrensutsatt ekonomi. Ledningsgrupper bestående av olika nationaliteter, kön och yrkesbakgrund bidrar också mätbart till företagets prestation, enligt en omfattande studie genomförd av Accenture och presenterad i juni 2010. Rapporten kallad Phönix är baserad på 358 listade europeiska företag från 24 länder, inom åtta branscher; telekommunikation, läkemedelsindustri, olja/gas, elbolag, kemikalieindustri, ståltillverkning, bank och försäkring. Accentures syfte med studien var att studera relationen mellan ledarskap och mångfald inom en så representativ bredd av europeiska branscher som möjligt. Accentures kriterier för framgång var börskurs under tre år, lönsamhet mätt som ROIC-WACC (Return On Invested Capital-Weighted Average Capital Cost) under fem år, tillväxt mätt som CAGR (Compund Annual Growth Rate) under fem år. M

Det har länge varit näst intill vattentäta skott mellan ekonomi och psykologi/beteendevetenskap. På senare år har nationalekonomer och företagsekonomer fått upp ögonen för psykologiska aspekter och fenomen i ekonomin. På samma sätt som allt är ekonomi är allt också psykologi. En av anledningarna till ekonomernas intresse hänger säkert ihop med de allt snabbare transaktionerna av pengar och värdepapper på världens börser. Transaktionerna är idag enorma flöden som svänger sekundsnabbt fram och tillbaka. De här fluktuationerna har sällan särskilt mycket med reella svängningar i konjunkturen att göra utan bottnar oftast i överdrivna psykologiska reaktioner på osäkerhet, rykten och små vågkrusningar på kapitalmarknaderna. Nobelpristagarna Amos Tverskys och Daniel Kahneman är några av grundarna till inriktningen beteendeekonomi, vilken redan är och förmodligen kommer att bli allt viktigare framöver. Beteendeekonomi använder sociala, kognitiva och emotionella faktorer för att förstå individe